Historik

Redan i början av 1900-talet var intresset för ett Folkets Hus i Sibbhult stort bland föreningar och enskilda.

1911 finner man de första protokollen förda i Folkets Hus regi då en interimsstyrelse tillsattes. Denna interimsstyrelse ersattes av en ny styrelse och denna får räknas som den första riktiga Folkets Husstyrelse.

1912 var den egentliga starten då stadgar blev uppsatta och godkända av Länsstyrelsen. I februari samma år togs frågan upp om ej föreningen skulle kunna köpa gamla glasbruket som ett Folkets Hus. Man beslutade att föreningen skulle angiva ett anbud å 9500 kronor. Angivet anbud på glasbruket antogs men vid möte i mars månad togs förslaget om inköp upp till behandling och efter en lång, hetsig debatt beslöts att ej avsluta ifrågavarande köp. I slutet av året tillsattes en kommitté för att utreda tomtfrågan.

1913 den 8 januari togs tomtfrågan upp till behandling. Tomten utmed landsvägen och ån mittemot Sibbhultsvägen inköptes. Samtidigt bytte en ö i ån tillhörande P. Trulsson ägare. Folkets Husföreningen fick ön och P. Trulsson en andel i Folkets Hus.

Vid möte i april månad togs byggnadsfrågan upp till behandling, men att man först skulle tänka på en utedansbana och den 2 maj inköptes dansbanan av sextetten ”Flugan” till ett pris av 75 kronor.

1914 den 22 november var föreningen kommen så långt med sina byggnadsplaner att de utstakade stället där arbetarhögborgen skulle resa sig mot skyn.

1915 den 12 mars beslöts att sätta igång med bygget. Som byggmästare antogs Oskar Pettersson, Gnosjö för en summa av 5156 kronor. Den 10 maj beslöts att sätta igång med planerandet av tomten. Efter 12 timmar på glasbruk eller andra arbetsplatser fick arbetarna taga nätterna till hjälp på Folkets Hustomten. Framme vid den 12 september fick så sibbhultsbefolkningen lön för många års hårt fritidsarbete då de kunde taga sin arbetarhögborg i besittning.

Redan i slutet av året var biografföreställningar anordnade, då av en privatperson som hyrde lokalerna för en föreställning i veckan. Föreningen bättrade på sin ekonomi med dans och fester vilka gav ett gott resultat. 1921 den 8 juni beslöts att bygga en ny dansbana med tak.

1925 var Folkets Hus med park och utedansbana upplysta med elektriskt ljus och de gamla fotogenlamporna försvann till allas lättnad.

1930 fick Sibbhult sitt första bibliotek då ABF flyttade in i Folkets Hus. De fick fri hyra och lyse men fick själva hålla sig med ved.

1937 den 26 april antogs ett anbud å tillbyggnad av Folkets Hus som nu blivit för litet. Åren gick och konkurrensen hårdnade när det gällde dansen och så småningom fick föreningen lägga ner dansen i egen regi.

1944 föddes tanken på att övertaga biografrörelsen och det beslöts att inköpa en ny biografmaskin samt att köra biografen i egen regi.

1946 den 19 november anslöt sig föreningen till Sveriges Folkbiografer.

Under de närmaste åren flyttades entrén och blommor planterades, den gamla skjutbanan revs och parkbelysningen utökades. Vackert arbete var också muren runt ön. Själva byggnaden var inte mycket att göra åt, då tidens tand hade farit så illa fram med den att den inte längre kunde tjäna föreningslivet och samhället som önskvärt vore.

1952 då det var 40-årsjubileum, var Folkets Husbyggnaden i sådant skick att behov förelåg av en nybyggnad, och de sista åren på 1950-talet sysslade styrelsen med framtagandet av ritningar för en planerad nybyggnation på samma tomt som det gamla Folkets Hus låg på.

1959 den 13 augusti startade byggnadsarbetet. Då hade det gamla Folkets Hus jämnats med marken för att bereda plats för den nya skapelsen.

1960 under våren kunde taklagsfesten hållas och samma år den 24 maj fick man genom gåvobrev från Färe Armaturfabrik äganderätten till en lekplats, som sålunda kunde tillföras hustomten. Den 17 december var det invigningsdags.

Det blev en högtidsdag av stora mått för Sibbhult Folkets Husförening. Festligheterna inramades med musik och invigningstal.

1961 den 29 maj beslöt man att riva den befintliga dansbanan.

1981 gjordes en ombyggnad, då samtliga lokaler i Folkets Hus blev handikappanpassade.

2001 bytte man ut de befintliga stolarna i bio- och teatersalongen mot moderna och sittvänligare fåtöljer samtidigt som det blev bredare utrymme mellan raderna.

2002 installerades bergsvärme, ett led ur miljösynpunkt.

Folkets Hus fyller en stor uppgift i samhället och bygden. Det är många aktiviteter som utövas där. Biograf finns och film visas två gånger per vecka. Teaterföreställningar har man 7-8 gånger per år med program från Riksteatern. Denna leds och organiseras av Östra Göinge Riksteaterförening. Tidigare ledde och administrerade Sibbhults Folkets Husförening även denna aktivitet.

Lokalrevyer genomföres 10-15 gånger per år. Metalls avdelning 191 och Sibbhults Socialdemokratiska förening hyr expeditionslokal och möteslokal i Folkets Hus.

Utdrag ur ”Stenbärarland – Industribygd”